Att ge respons i skolan

Bild: Den befolkade utvecklingskurvan - Pennvässaren/Makete-metoden 2002

Med dramaturgins begreppsapparat får vi hjälp när vi samtalar om och ger respons på texter.

Respons elever emellan

Elever kan efter hand träna upp sig i att ge respons på varandras texter. Följande text skapades efter att vi lekt "gå-över-gatan-leken" där en uv ville ta sig över vägen för att komma till sitt bo. Det var veckan efter sportlovet i årskurs 1.

"Det var en gång en uv som hette Uvis. När hon skulle till sitt bo hände nåt. Hon kom på flaket på en lastbil. Hon blev jätterädd för hon trodde att hon kommit till en annans värld, men hon lyckades att komma av flaket. Hon kom till sitt bo." Linda 7 år

Flera berättelser om uven finns att läsa i Idéhäftet Berättarteknik/Skolprojekt Linné sidan 9. Läs mera om hur vi arbetade (lekte) på sidorna 6-11 .

Hur kan vi samtala om texten?

Responskort

Som hjälp för responsen kan vi använda oss av responskorten. Men börja först med att ställa frågan:

Börja med frågan - "Vilken bild blev tydligast?"

Fråga lyssnaren vad hon eller han såg. Be om konkret förklaring. Ett textsamtal där två lyssnare ger sin respons blir oftast fullt av liv och lust - det framgår inte riktigt av följande kortfattade svar:

Olika responsgivare (A, B och C) ser olika bilder:

A - Jag såg när uven satt på flaket och var rädd. Jag såg att hon satt på en omålad trälåda. Det var en väldigt tydlig bild.
B - Den bild som blev tydligast för mig var att lastbilen var grön. En lastbil från 50-talet, den liknade en leksakslastbil som min bror hade.
C - Jag såg hur uven skakade, hur rädd hon var. Den gråbruna färgen på fjädrarna var tydlig. Jag såg hur vinden blåste genom fjädrarna eftersom farten var hög. Jag såg uvens ögon också. De var mörka och allvarliga. Jag såg uven framifrån hela tiden.

Fråga 1. Jag tycker berättelsen handlar om en uv som blev rädd. Eller... Jag tycker berättelsen handlar om en uv som ville komma hem till sitt bo.
Fråga 2. Jag tycker att huvudkaraktären är uven, för hennes mål var att komma till sitt bo.
Fråga 3. Jag tycker att hindret är när hon kommer på flaket för då känns det som om hon kanske är på väg någon annanstans.

Fråga 4. Jag tycker att lösningen är när hon kom av flaket.
Fråga 5. Jag tycker att berättelsen slutar lyckligt. Hon kom till sitt bo.
Fråga 6. Jag tycker att det mest intressanta är.

Fråga 7. Jag tycker att man kan lära sig att sånt som känns otäckt kan gå över efter en stund.
Fråga 8. Tack för att jag fick ge respons på din berättelse.

Författaren berättar om sina egna tankar

Författaren berättar hur hon eller han själv tänkte sig berättelsen och bilderna i den.

Dramaturgins begrepp kan på ett naturligt sätt integreras redan på ett tidigt stadium och stärka responsens effekt. Korten kan efter gemensam träning användas av eleverna själva. Frågeställningarna inbjuder till ett reflekterande textsamtal där ett uppriktigt intresse för textens innehåll uppstår – även när berättelsen endast består av fyra meningar.

Läs mera om att ge respons .

Läs mer i Pennvässaren. Kapitel 9 - Att ge respons

Senast uppdaterad (21 oktober 2009)

Sidtopp

_____________________________________________________________________