Dramaturgi - till vilken nytta?

aaaaaaaaaaa Student

Pennv�ssaren finns fr�n 1 febr 2012 att best�lla fr�n Studentlitteratur.

Retorik och dramaturgi (klassisk dramaturgi) avsl�jar hur den naturbeg�vade talaren/ber�ttaren omedvetet hanterar spr�ket f�r att ber�ra sin publik. Genom att vi l�r oss f�rst� ber�ttelsens "grammatik" f�r fantasin en skjuts och vi n�r fram med v�rt budskap p� ett effektivt s�tt.

Dramaturgins verktyg �r anv�ndbara f�r 7-�ringen som vill skapa en ber�ttelse, f�r manusf�rfattaren som planerar en film och f�r studenten som vill f� struktur p� en akademisk uppsats.

Skrivet p� Wikipedia:

"Under 1900-talet har s�rskilda manusdoktorer utvecklats. Deras jobb inneb�r bland annat att hj�lpa f�rfattare och manusf�rfattare med feedback s� att ber�ttelsen kan: bli b�ttre strukturerad - den ska exempelvis inte inneh�lla tr�kiga transportstr�ckor, bli klarare motiverad - mottagaren ska f�rst� varf�r huvudkarakt�ren g�r som den g�r, h�lla sig inom de ramar som mediet anger - inom filmbranschen kan det handla om att inspelningen inte ska bli f�r dyr, inom bokbranschen kan det handla om att h�lla spr�ket korrekt. Numera �r det ovanligt att en f�rfattares verk blir publicerade eller producerade utan flera omskrivningar efter en dramaturgs kommentarer."

Skriv ut en handledning till filmanalys.

Dramaturgins allm�ngiltighet

Den klassiska dramaturgins regelverk anv�nds i �verf�rd bem�rkelse p� olika omr�den. Vi talar exempelvis om idrottens, krigets, barnav�rdens, inl�rningens och livets dramaturgi...

Dramaturgin och livsprocessen

Dramaturgins "befolkade" utvecklingskurva kan hj�lpa oss att se oss sj�lva som huvudkarakt�r i v�ra liv, att det �r vi sj�lva som b�r det st�rsta ansvaret f�r v�ra �nskningar, drivkrafter och olika livsval. L�s en sammanfattning h�r.

Bild: Den befolkade utvecklingskurvan/Pennv�ssaren � Veronica Gr�nte & Argument F�rlag 2002

Kurvan visar oss att medg�ngar och motg�ngar varvas under v�gen. Detta g�ller oss alla och denna v�gr�relse �r en f�ruts�ttning f�r att vi ska komma vidare och kunna utvecklas som m�nniskor.

Genom att teckna en "befolkad" utvecklingskurva vill jag f�rs�ka visa att de tre viktigaste rollfigurerna huvudkarakt�ren, skurken (f�rst�raren) och hj�lten (hj�lparen) inte bara p�verkar oss utifr�n utan �ven inifr�n. Det �r f�rst�rarens och hj�lparens inb�rdes konflikt som �r drivkraften inom varje huvudkarakt�r, fiktiv som verklig. Det �r konflikten som ger ber�ttelsen - eller livet - en fram�tr�relse, ett m�l att str�va mot.

Huvudkarakt�rens kropp har jag valt att ge formen av ett hj�rta - en kombination av Lumumma och Takete - hj�lparen och f�rst�raren. Se vidare om ber�ttelsens konflikt.

Huvudkarakt�ren vill g�ra det goda och vill n� sitt m�l.
Skurken/f�rst�raren/fienden vill hindra huvudkarakt�ren fr�n att n� sitt m�l.
Hj�lten/hj�lparen/v�nnen vill underl�tta f�r huvudkarakt�ren att n� m�let.

Se en modell och f�rklaring till utvecklingskurvan fr�n ett tidigare kompendium.

Dramaturgin och relationerna

N�r vi hamnar i konflikt och vill f�rs�ka se v�r egen del i problematiken f�r att komma fram till en l�sning, kan dramaturgin vara till hj�lp. Att f�rs�ka se sig sj�lv inte bara som huvudkarakt�r, utan �ven som skurk/f�rst�rare och hj�lte/hj�lpare i den situation som uppst�tt kan underl�tta f�rst�elsen. Att se sin motst�ndare som huvudkarakt�r genom att f�rs�ka leva sig in i hans eller hennes l�ngtan, behov och goda upps�t kan hj�lpa oss. En v�lk�nd ber�ttelse fr�n gamla testamentet kan eventuellt vara till hj�lp.

Pennv�ssaren sid 260/Dramaturgin och livsprocessen

Dramaturgin och arbetslivet

N�r vi ska starta ett nytt projekt kan det vara intressant att med hj�lp av dramaturgins befolkade utvecklingskurva grovplanera processen, f�r att f�rbereda oss p� de olika faser som vi kan f�rv�nta oss p� v�g mot m�let.Vad kan vi f�rv�nta oss ska h�nda vid de b�da v�ndpunkterna och vid mittpunkten?

Pennv�ssaren sid 320/Dramaturgins utvecklingskurva - analyser

Dramaturgin och skolarbetet/inl�rningsprocessen

Bild: Den befolkade utvecklingskurvan/Pennv�ssaren � Veronica Gr�nte & Argument F�rlag 2002

N�r vi ska b�rja arbeta med ett nytt arbetsomr�de kan det vara intressant att unders�ka om dramaturgins befolkade kurva kan hj�lpa oss att grovplanera projektet utifr�n det m�l vi formulerat. Kanske kan vi p� ett b�ttre s�tt f�rbereda oss p� de olika faser som �r naturliga och f�ruts�gbara i l�ngre processer.

Dramaturgi handlar om rollf�rdelning...

Vem �r huvudkarakt�ren i klassrummet, som ropar: "Hj�lp mig!"
Vem �r skurken, som s�nker och menar: "Du fattar ju noll. Det h�r klarar du aldrig. F�rresten skrattar alla redan �t dig."
Vem �r hj�lten, som svarar: "Jag ser dig och jag tror p� dig och din f�rm�ga. Jag vet att du kan. Och... jag finns h�r om du skulle beh�va min hj�lp."

Pennv�ssaren sid 248/Utvecklingstrappa-Pelles nya kl�der - Milton Stark

Dramaturgin och utvecklingssamtalet

Bild: Filmens dramaturgi som hinderbana/Pennv�ssaren � Veronica Gr�nte & Argument F�rlag 2002

Bilden av den befolkade utvecklingskurvan med dess start och m�l, hinder och l�sningar, fram�tr�relse och v�ndpunkter kan hj�lpa till att skapa meningsfulla och konstruktiva samtal som leder till fram�t. Huvudkarakt�ren st�r i fokus och kan efter hand komma fram till sin egen roll i inl�rningsprocessen - och dra olika slutsatser.

Eleven (hon) kan

� uppt�cka att hinder och l�sningar finns p� v�gen mot m�l - precis som i filmen.
� dra sig till minnes att det ofta k�nns allra v�rst f�r huvudkarakt�ren i mitten av filmen.
� f�rst� att alla processer ser ut s� h�r - att hinder och l�sningar �r naturliga inslag p� v�gen mot m�let.
� uppt�cka att det �r genom att arbeta sig igenom hindren som hon l�r sig och utvecklas.
� inse att det �r hon sj�lv som �r huvudkarakt�ren - att det �r hon sj�lv som m�ste g�ra jobbet.
� kan dela upp det stora m�let i delm�l - teckna en "utvecklingstrappa".
� kan f�rs�ka arbeta med ett trappsteg i taget.
� f�rst� att om hon tar vara p� sina starka sidor kan hon hj�lpa sig sj�lv p� ett b�ttre s�tt.
� k�nna att det finns m�nniskor som vill hj�lpa och henne p� v�gen.
� best�mma sig f�r att f�rs�ka g�ra s� gott hon kan f�r att n� mitt m�l.

Pennv�ssaren sid 260/Dramaturgin och livsprocessen - �tg�rdsprogram
L�nge leve l�randet - om vad som gynnar och hindrar effektivt l�rande //Klas Mellander. Se nedan.
Mer om hj�ltens roll i idrottens dramaturgi. Nya Coaching f�r b�ttre resultat //John Whitmore. Se nedan.

Bild: Den befolkade utvecklingskurvan/Pennv�ssaren � Veronica Gr�nte & Argument F�rlag 2002

Dramaturgin och barnav�rden

Jan Messing och Peter Westlund har skrivit rapporten.

Ur tidningen PRAKTISKT TAGET som ges ut av Fokus Kalmar l�n.

"Jan Messing har anv�nt den klassiska dramaturgin inom barnav�rden f�r att f� ett redskap som �ppnar nya v�gar, ett annorlunda s�tt att t�nka:

P� vilket s�tt finns jag som socialarbetare med i dessa barns liv?
�r det n�got som de kan ha nytta av?
Hur ska jag kunna se och f�rst� vad de beh�ver just nu i denna livssituation?

Genom att anv�nda dramaturgins ber�ttarkonst ger det oss en f�rdjupad f�rst�else av olika perspektiv. Dramaturgin hj�lper oss att beskriva m�nskliga dilemman. Det finns alltid dilemman i livet - dubbla k�nslor. Det sker alltid r�relser och barnen f�rmedlar detta till oss. Men vi kanske inte alla g�nger f�ngar upp det barnet f�rmedlar. Med st�d i dramaturgin och det dramatiska ber�ttandet f�ljdes insatser och resultat upp. Projektets fokus (det projekt som Jan Messing och Peter Westlund ledde) l�g framf�rallt p� att se vad som h�nder ur barnets/den unges perspektiv. Str�van var att se v�rlden s�som barnet ser den:

Vad kan den sociala barnav�rden l�ra av dramaturgin och det dramatiska ber�ttandet - s�som systematik, m�linriktning, f�rst�else f�r barnet och andras perspektiv, uppf�ljning och resultatanalys?"

Lena Berkesk�r
Socialtj�nsten i Oskarshamn
L�s hela artikeln p� sidan 4 - i tidningen PRAKTISK TAGET Nummer 3-4/2003

Dramaturgin i inl�rningen

Bild: Den befolkade utvecklingskurvan/Pennv�ssaren � Veronica Gr�nte & Argument F�rlag 2002

Vi kan f� hj�lp att planera f�rel�sningar och lektioner utifr�n filmen dramaturgi och dess olika faser;

Lektion Film

uppm�rksamhet anslag

information presentation/f�rdjupning

bearbetning konfliktupptrappning

slutledning konfliktl�sning

till�mpning avtoning

Boken �r till�gnad m�nniskor och f�retag som vill v�xa med utvecklingen.

"... en inspirerande kunskapssk�lla med praktiska tips och jordn�ra r�d om hur man b�r utveckla och utv�rdera sin egen och organisationens f�rm�ga till l�rande."
Gunnar Christiani, personaldirekt�r, Astra-koncernen

Hur kommer det sig att framg�ngsrika pedagogiska f�rh�llningss�tt tar s� l�ng tid att n� skolan? Hur kommer det sig att god pedagogik m�nga g�nger inte kommer l�ngre �n till f�retagsv�rlden, till den milit�ra organisationen eller till idrottens coaching?

Kapitelexempel ur boken - L�nge leve l�randet

� L�rande - ett mysterium
� P� jakt efter mening
� Samspel i undervisningen
� Hindren
� Den nya eleven
� Elevens v�djan
� P�verkan
� Dramaturgi
� Retorik
� Reklam

L�s ett utdrag ur boken.

Effektivt l�rande f�ruts�tter f�rst�else, lust och aktivt deltagande

Allt effektivt l�rande f�ruts�tter f�rst�else, lust och aktivt deltagande. M�lardalens h�gskola anv�nder sig av dramaturgins struktur och begrepp tillsammans med Klas Mellanders tankeg�ngar. L�s mera h�r.

Dramaturgin och det flexibla l�randet

Ronny Schueler skriver:

"Stora krav st�lls p� folkbildningens kurs- och cirkelanordnare f�r att uppn� framg�ngsrika kurser och studiecirklar p� distans. Hur h�lls en levande och l�rande dialog ig�ng? Hur blir alla sedda och h�rda? Hur uppr�tth�lls intresset och sp�nningen genom hela kursen? Hur utvecklas gruppdynamiken n�r deltagarna som regel inte ses i det fysis-
ka rummet? Hur g�r man f�r att undvika avhopp fr�n kursen.

Inom teatern och filmen liksom i det dramatiska ber�ttandet finns sedan antiken regler och sedv�njor f�r detta. Det kallas dramaturgi. Det �r inte s� vanligt att idag t�nka kring l�randets dramaturgi, i synnerhet i folkbildningens flexibla l�rprocess, �n mindre att konkret oms�tta det i praktiken.

Men det finns anledning att fundera kring och utveckla tankarna om den dramaturgiska processen i distansutbildningen. Inom clf (Nationellt centrum f�r flexibelt l�rande), d�r fr�gan uppm�rksammats, kommer ytterligare utvecklingsarbete att genomf�ras kring l�randets dramaturgi..."

Bild: Den befolkade utvecklingskurvan/Pennv�ssaren � Veronica Gr�nte & Argument F�rlag 2002

L�rande �r fram�tr�relse

[...] "Fram�tr�relse, drivkraft, identifikation, rytm och v�ndpunkt �r alla dramaturgiska nyckelbegrepp. Varje enskild scenisk framst�llning handlar om att hitta den r�tta fram�tr�relsen, identifiera drivkrafterna och finna den rytm i dramat som publiken kan f�lja och identifiera sig med. H�r �r det l�tt att se likheterna med l�rprocessen..."

L�s hela artikeln h�r

Flexibelt l�rande - Malm� h�gskola

"Projektet Flexibelt L�rande syftar till att utveckla den datorst�dda undervisningens effektivitet genom att skapa och anv�nda sig av olika ber�ttarmodeller - "format". Formaten h�mtar inspiration fr�n klassisk ber�ttarteknisk och dramaturgisk kunskap fr�n bl a multimedia-, film- och TV-v�rldarna. Projektet utg�r ifr�n �vertygelsen att det g�r att skapa b�ttre, mer stimulerande flexibelt l�rande genom att till�mpa och ta h�nsyn till grundl�ggande dramaturgiska begrepp som anslag, konflikt, utveckling/f�rdjupning, v�ndpunkt, identifikation, drivkrafter etc. Projektets konkreta m�l �r att �stadkomma nya pedagogiska format f�r datorst�dd utbildning.

[...] Genom att skapa modeller f�r undervisning, att ta h�nsyn till dramaturgiska begrepp som "anslag", "konflikt", "utveckling/f�rdjupning" och "v�ndpunkt" vill vi skapa undervisningsformer som ger studenter st�rre drivkrafter in i materialet. L�randet f�rb�ttras genom att studenterna f�r starkare drivkrafter och ett tydligare material att arbeta med.

Ett material som ocks� tar h�nsyn till behovet av ny stimulans, �verraskningar, �terkoppling, aha-upplevelser etc. Uttryckt annorlunda - vi vill skapa undervisningsformer som upplevs som attraktiva och intressev�ckande. Dessa modeller ska kunna �teranv�ndas i olika sammanhang."

Kontaktperson
Hillar Loor | hillar.loor@k3.mah.se
Konstn�rlig ledare

L�s mer om projektet h�r.

Dramaturgin och k�pprocessen

I reklamsammanhang brukar man tala om A I D A som st�r f�r k�pprocessen. Ibland l�ggs E i b�rjan och ett S till i slutet f�r att g�ra modellen tydligare.

Emotion k�nsla f�rsta �gonblicket

Attention uppm�rksamhet anslag

Interest intresse presentation

Desire l�ngtan f�rdjupning

Action k�p l�sning

Satisfaction tillfredst�llelse (?) avtoning

Den h�r processen g�r vi som konsumenter igenom flera g�nger varje dag. Mer om reklamens dramaturgi:

L�romedlet Reklamfilmens fantastiska v�rld finns att provsmaka p� webben.
Skapare av l�romedlet: Fredrik Holmberg och Johan Holmberg/Konsumentverket

Dramaturgin och idrotten

L�s om idrottscoachens f�rm�ga att st�tta och visa v�gen fram till m�let. L�s boken (Nya) Coaching f�r ett b�ttre resultat av John Whitmore - l�s om idrottsmannen/kvinnan som "huvudkarakt�r" med sin coach som "hj�lte". Brain Books f�rlag

Dramaturgin och bibelns ber�ttelser

Att tolka bibelns historier med hj�lp av filmdramaturgins terminologi g�r att var och en - och s�rskilt barn och ungdomar - l�ttare kan k�nna igen sig och f�rst� en predikan En v�lk�nd ber�ttelse fr�n gamla testamentet kan upplevas p� ett nytt s�tt.

F�rfattarskola - en skrivarkurs f�r nyb�rjare

L�s om f�rfattarskolan utan avgift. MaketeMetodens f�rfattarskola. Helg- och sommarkurser f�r allm�nhet och pedagoger i samarbete med Kurser.se.

Skrivarkurs

G� en skrivarkurs som kompetensutveckling! Helgskrivarkurser och sommarskrivarkurser. Medlemmar i LR har 20% rabatt p� f�rfattarskolans deltagaravgift.

Text och teckning � Veronica Gr�nte 2002 och 2007

Senast uppdaterad (14 september 2012)

Sidtopp

Pennv�ssaren ges ut p� Studentlitteratur.

Utveckla ditt och dina elevers skrivande till n�sta niv�!

Prenumerera p� Inspirationsbrev - skrivtips, t�vlingar och kurser.
Skrivarkurser - helg och sommarkurser via F�rfattarskola.se
MaketeMetodens metodik Skrivarcommunity - Skrivboken.nu
Skrivarkurser i samarbete med Kurser.se

__________________________________________________________

Kontakt: Veronica Gr�nte 073-90 12 12 5 veronica@makete.se www.forfattarskola.se

Namn:
E-post:
Jag �nskar: Inspiration f�r pedagoger Inspiration f�r �vriga

Se exempel p� inspirationsbrev: F�r pedagoger F�r �vriga

F� MaketeMetodens inspirationsbrev 6-8 ggr/�r:

Dramaturgi - till vilken nytta?

Dramaturgins allm�ngiltighet

Dramaturgin och livsprocessen

Dramaturgin och relationerna

Dramaturgin och arbetslivet

Dramaturgin och skolarbetet/inl�rningsprocessen

Dramaturgi handlar om rollf�rdelning...

Dramaturgin och utvecklingssamtalet

Eleven (hon) kan

Dramaturgin och barnav�rden

Dramaturgin i inl�rningen

Kapitelexempel ur boken - L�nge leve l�randet

Effektivt l�rande f�ruts�tter f�rst�else, lust och aktivt deltagande

Dramaturgin och det flexibla l�randet

L�rande �r fram�tr�relse

Flexibelt l�rande - Malm� h�gskola

Dramaturgin och k�pprocessen

Dramaturgin och idrotten

Dramaturgin och bibelns ber�ttelser

F�rfattarskola - en skrivarkurs f�r nyb�rjare

Skrivarkurs

Pennv�ssaren ges ut p� Studentlitteratur.

Utveckla ditt och dina elevers skrivande till n�sta niv�!

F� MaketeMetodens inspirationsbrev
6-8 ggr/�r: