Skrivhjälp

Skrivhjälp i Pennvässaren

Dramaturgin - "berättelsens grammatik" är utgångspunkten i Pennvässaren. Förståelse av dramaturgin kan hjälpa till att locka fram och utveckla vår egen naturliga berättartalang. Dramaturgin kan hjälpa oss att strukturera och utveckla vår berättelse. Vill du läsa innehållsförteckningen i Pennvässaren?

• Smakprov ur Pennvässaren.
• Att tänka på innan arbetet börjar.
• Förslag till arbetsgång.
• Arbete med karaktärer under en termin.

Vad kan ett regelverk åstadkomma?

Dramaturgins regelverk skapar självklart inte med automatik intressanta berättelser. Den personliga rösten, trovärdigheten och innerligheten i budskapet, gestaltningen och språkbruket bygger tillsammans den berättelse som blir värd att läsas eller se på film.

Är det inte jobbigt med regler?

Dramaturgin ska underlätta berättelsebygget - inte hindra glädjen under tillblivelsen. Så - ta det inte så allvarligt! Lek!

Bild: Den befolkade utvecklingskurvan. Makete-metoden/Pennvässaren

Prova Pennvässaren på Skrivboken.nu - en skrivarcommunity för alla åldrar.

Sidhänvisningar till Pennvässaren

Utgångspunkt i huvudkaraktären

• Bestäm om du vill utgå från en karaktär (A) eller en konflikt/ett dilemma (B). (s 80, 244)
• A - skapa en trovärdig huvudkaraktär. (s 80, 297, 314)
• A - bestäm huvudkaraktärens situation/problematik/behov/önskan/dröm/mål.(s 298)
• A - skapa en berättelse utifrån huvudkaraktärens längtan och mål.(s 216, 247, 255)

• B - bestäm huvudkonflikten, kanske utifrån en grundsituation (s 267) eller ett ordspråk (s 273)
• B - bestäm berättelsens budskap -premiss (s 272)
• B - skapa en huvudkaraktär utifrån huvudkonflikt och premiss. (s 80, 297, 314, 272)

• Bestäm vem eller vad som fungerar som skurk/förstörare och hjälte/hjälpare. (s 263, 299, 315)
• Skapa övriga rollinnehavare. (s 320)

Planering och struktur

• Planera berättelsen med hjälp av hinderschemat, (s 216) utvecklingstappan (s 247) eller den dramaturgiska kurvan (s 255).
• Öka dramatiken med en första och en andra vändpunkt. (s 325, 331)
• Låt huvudkaraktären drabbas av uppgivenhet vid mittpunkten. (s 328)

• Låt konfliktlösningen bara anas i anslaget. (s 90)
• Skapa hinder och lösningar under hela berättelsens gång ( s 308, 217, 247, 249, 298), men alla hinder behöver inte få en omedelbar lösning. Vissa hinder kan huvudkaraktären skjuta framför sig under längre eller kortare tid.
• Det svåraste hindret kan, i den korta berättelsen, placeras nära slutet. (s 28) I den längre berättelsen kan det placeras precis för andra vändpunkten.

• Tänk på att hindren (skurken/förstöraren) kan vara av både yttre och inre karaktär. (s 315)
• Tänk på att lösningar (hjälten/hjälparen) kan vara av både yttre och inre karaktär. (s 316)

• Låt läsaren lära känna huvudkaraktären genom att visa vad han/hon gör, precis som i spelfilmen. (s 123) 
• Låt huvudkaraktären utvecklas under berättelsens gång. Hon ska inte vara densamme i slutet som i början. (s 262, 264)
• Avslöja inte hur konfliktlösningen blir förrän huvudkaraktären är mycket nära målet. (s 333)

• Låt slutet höra ihop med början. (s 51, 233, 239)
• Låt berättelsen sluta när läsaren har fått svar på den Hur ska det gå?-fråga som ställdes i början. En eventuell fortsättning kan få bli en helt ny berättelse. (s 237)
• Fundera över berättelsens början (s 190), mittdelen (s 212) och slutet (s 232)

• När ditt berättelseskelett är klart, be om respons. (s 280)

Gestaltning mm

• Beskriv miljö och karaktärer på ett gestaltande sätt, utan att servera dina egna värderingar och känslor. Dina ord ska väcka känslor hos läsaren och locka fram hennes/hans egna värderingar. (s 114-122, 301, 130, 136, )
• Visa, förklara inte! Använd spelfilmens bildspråk som föredöme. Läsaren kan tänka själv och vill kunna dra sina egna slutsatser. (s 114,119)
• Utnyttja effekten av att gestalta det lilla i det stora. (s 158)

• Låt karaktärerna använda alla sina sinnen. (s 141)
• Låt gestaltande, objektiva beskrivningar varvas med subjektiva, genom att använda dialog (s 168) eller inre monolog. (s 162)
• Plantera och skörda. (s 222)

• Variera intensiteten. Varva redogörelse och dramatik. (s 212)
• Variera bildutsnittet. Låt en situation beskrivas genom både helbilder och närbilder. (s 153)

• Utnyttja effekten av att gestalta i scener utan förklarande mellanled - precis som på film. (s 201, 204, 302)
• Skriv eventuell dialog sist, och inflika den i den färdiga texten. (s 168)

• Kill your darlings! (s 312)

• Be om respons. (s 280, 296)

Text och bild © Veronica Grönte 2002

Senast uppdaterad (21 juli 2010)

_____________________________________________________________________

Skrivarkurser - på vackra platser

• Sommar-skrivarkurs på Marstrand och i Roslagens skärgård.

Pennvässaren

Vill du läsa innehållsförteckningen i Pennvässaren?
Författarskola för nybörjare - utan kostnad
Grundkurs - skrivandets hantverk

Vill du fortbilda dig?

Berättelsen till glädje och kunskap - grundkurs
Det vidgade textbegreppet på riktigt - grundkurs

Webbplats för dramaturgi

Berättelsens grammatik - en länksamling