Dramaturgin - "berättelsens grammatik" är utgångspunkten i Pennvässaren. Förståelse av dramaturgin kan hjälpa till att locka fram och utveckla vår egen naturliga berättartalang. Dramaturgin kan hjälpa oss att strukturera och utveckla vår berättelse. Här finns skrivhjälp,steg för steg.
Dramaturgins regelverk skapar självklart inte med automatik intressanta berättelser. Den personliga rösten, trovärdigheten och innerligheten i budskapet, gestaltningen och språkbruket bygger tillsammans den berättelse som blir värd att läsas eller se på film.
Dramaturgin ska underlätta berättelsebygget - inte hindra glädjen under skrivproceduren. Ta det inte så allvarligt! Lek!
Bild: Den befolkade utvecklingskurvan. © Veronica Grönte och Studentlitteratur 2002.
• Bestäm om du vill utgå från en karaktär (A) eller en konflikt/ett dilemma (B). (s 80, 244)
• A - Skapa en trovärdig huvudkaraktär. (s 80, 297, 314)
• A - Bestäm huvudkaraktärens situation/problematik/behov/önskan/dröm/mål.(s 298)
• A - Skapa en berättelse utifrån huvudkaraktärens längtan och mål.(s 216, 247, 255)
• B - Bestäm huvudkonflikten, kanske utifrån en grundsituation (s 267) eller ett ordspråk (s 273)
• B - Bestäm berättelsens budskap -premiss (s 272)
• B - Skapa en huvudkaraktär utifrån huvudkonflikt och premiss. (s 80, 297, 314, 272)
• Bestäm vem eller vad som fungerar som skurk/förstörare och hjälte/hjälpare. (s 263, 299, 315)
• Skapa övriga rollinnehavare. (s 320)
• Planera berättelsen med hjälp av hinderschemat, (s 216) utvecklingstappan (s 247) eller den dramaturgiska kurvan (s 255).
• Öka dramatiken med en första och en andra vändpunkt. (s 325, 331)
• Låt huvudkaraktären drabbas av uppgivenhet vid mittpunkten. (s 328)
• Låt konfliktlösningen bara anas i anslaget. (s 90)
• Skapa hinder och lösningar under hela berättelsens gång ( s 308, 217, 247, 249, 298), men alla hinder behöver inte få en omedelbar lösning. Vissa hinder kan huvudkaraktären skjuta framför sig under längre eller kortare tid.
• Det svåraste hindret kan, i den korta berättelsen, placeras nära slutet. (s 28) I den längre berättelsen kan det placeras precis för andra vändpunkten.
• Tänk på att hindren (skurken/förstöraren) kan vara av både yttre och inre karaktär. (s 315)
• Tänk på att lösningar (hjälten/hjälparen) kan vara av både yttre och inre karaktär. (s 316)
• Låt läsaren lära känna huvudkaraktären genom att visa vad han/hon gör, precis som i spelfilmen. (s 123)
• Låt huvudkaraktären utvecklas under berättelsens gång. Hon ska inte vara densamme i slutet som i början. (s 262, 264)
• Avslöja inte hur konfliktlösningen blir förrän huvudkaraktären är mycket nära målet. (s 333)
• Låt slutet höra ihop med början. (s 51, 233, 239)
• Låt berättelsen sluta när läsaren har fått svar på den Hur ska det gå?-fråga som ställdes i början. En eventuell fortsättning kan få bli en helt ny berättelse. (s 237)
• Fundera över berättelsens början (s 190), mittdelen (s 212) och slutet (s 232)
• När ditt berättelseskelett är klart, be om respons. (s 280)
• Beskriv miljö och karaktärer på ett gestaltande sätt, utan att servera dina egna värderingar och känslor. Dina ord ska väcka känslor hos läsaren och locka fram hennes/hans egna värderingar. (s 114-122, 301, 130, 136, )
• Visa, förklara inte! Använd spelfilmens bildspråk som föredöme. Läsaren kan tänka själv och vill kunna dra sina egna slutsatser. (s 114,119)
• Utnyttja effekten av att gestalta det lilla i det stora. (s 158)
• Låt karaktärerna använda alla sina sinnen. (s 141)
• Låt gestaltande, objektiva beskrivningar varvas med subjektiva, genom att använda dialog (s 168) eller inre monolog. (s 162)
• Plantera och skörda. (s 222)
• Variera intensiteten. Varva redogörelse och dramatik. (s 212)
• Variera bildutsnittet. Låt en situation beskrivas genom både helbilder och närbilder. (s 153)
• Utnyttja effekten av att gestalta i scener utan förklarande mellanled - precis som på film. (s 201, 204, 302)
• Skriv eventuell dialog sist, och inflika den i den färdiga texten. (s 168)
• Kill your darlings! (s 312)
• Be om respons. (s 280, 296)
Pröva www.skrivboken.nu där vi arbetar utifrån metodiken i Pennvässaren.
• Kom vidare med ditt bokprojekt genom att ta emot och ge respons.
• Utveckla din förmåga att undervisa dina elever i skrivandets hantverk.
Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen om en ökad måluppfyllelse i svenska.
Läs om författarskolan utan avgift. MaketeMetodens författarskola. Helg- och sommarkurser för allmänhet och pedagoger i samarbete med Kurser.se.
Gå en skrivarkurs som kompetensutveckling! Helgskrivarkurser och sommarskrivarkurser. Medlemmar i LR har 20% rabatt på författarskolans deltagaravgiften.
Text och bild © Veronica Grönte och Studentlitteratur 2002
Senast uppdaterad (13 januari 2014)
Prenumerera på Inspirationsbrev - skrivtips, tävlingar och kurser.
Skrivarkurser - helg och sommarkurser via Författarskola.se
MaketeMetodens metodik Skrivarcommunity - Skrivboken.nu
Skrivarkurser i samarbete med Kurser.se
__________________________________________________________
Kontakt: Veronica Grönte 073-90 12 12 5 veronica@makete.se www.forfattarskola.se
Webbproduktion av Carlén Communications