Skriv- och läsutveckling

Språkutveckling börjar med berättelsen, och berättelserna måste kännas angelägna.

Lgr 2011 - Nya kunskapskrav i svenska

Läs om hur MaketeMetoden kan underlätta vägen om en ökad måluppfyllelse i svenska.

Bild: Befolkad utvecklingskurva/Makete-metoden/Pennvässaren

Den befolkade utvecklingskurvan

Den "befolkade" utvecklingskurvan har jag konstruerat för att visa hur den naturbegåvade berättaren spontant meddelar sin historia. När vi ser kurvan förstår vi direkt. Den svarar mot vår egen naturbegåvning, vår egen förmåga att kommunicera. Bilden sätter fart på vår skrivutveckling.

Berättelsens grammatik

Dramaturgin är retorikens "tvillingsyster". Utifrån dramaturgins och retorikens begrepp skapas en medvetenhet om form och språk. Vi lär oss också att alla texter - oavsett genre - har en början, en mitt och ett slut.

Dramaturgin, berättelsens "grammatik", avslöjar eller "röntgenfotograferar" den naturbegåvade berättarens talang på samma sätt som notsystemet visar musikerns begåvning, på samma sätt som formler och kordinatsystem förklarar matematikerns förmåga.

Makete-metoden förklarar berättandets grammatik på ett enkelt sätt. Med hjälp av illustrationer och dramaövningar underlättas förståelsen av berättelsens struktur och gestaltning. Med hjälp av olika sorters verktyg och nycklar lockas vår inneboende, naturliga berättartalang fram - för att få hjälp att utvecklas både som lyssnare, skrivare och läsare.

Många teater- och filmskapare menar att det inte är lyckosamt att börja strukturera sin historia efter dramaturgins regelverk för tidigt i processen - och visst kan det ligga något i farhågan att formen då blir viktigare än innehållet. Men, min erfarenhet av barns och vuxnas skrivprocedur är att dramaturgins struktur underlättar och ger kraft till berättelsebygget.

Kanske är detta vad som kännetecknar Makete-metoden allra mest - att berättarverktygen presenteras och används redan på idéstadiet.

Mera om dramaturgi.
Vad är det?
Till vilken nytta?

Konflikten - Lumumma och Takete

Förklaring av konflikt nödvändighet och funktion med hjälp av symboliska illustrationer. Figurerna Lumumma/Maluma och Takete görs tydliga genom dramatiseringar. (Pennvässaren s 82)

Bild: Lumumma (Maluma) och Takete/Makete-metoden/Pennvässaren

Mera om Lumumma och Takete i konflikten och i karaktären.

Hinderbana

Den spännande berättelsen liknas vid en hinderbana där löparen i tävlingen har samma drivkraft som huvudkaraktären i berättelsen - eftersom de båda vill ta sig från start till mål, eftersom de båda kämpar får att nå ända fram till målsnöret. (Pennvässaren s 27)

Bild: Hinderbana/Makete-metoden/Pennvässaren

Mera om hinderbanan.

Hinder och lösningar

Spännande händelser skapas med hjälp av hinder och lösningar. (Pennvässaren s 29)

Bild: Hur skapas en konflikt?/Makete-metoden/Pennvässaren

Mera om hinder och lösningar.

Befolkad utvecklingskurva

Den "befolkade" utvecklingskurvan visar vilket förhållande huvudkaraktären, skurken(förstöraren) och hjälten (hjälparen) har till varandra. (Pennvässaren s 263)

Bild: Befolkad utvecklingskurva/Makete-metoden/Pennvässaren

Textgraf som läslogg

Varje dramatisk berättelse har en huvudkaraktär med ett mål. För att bekräfta och befästa denna kunskap kan vi låta elever dokumentera berättelsers struktur och kronologi genom att rita huvudkaraktärens väg mot sitt mål. Jag kallar denna form av läslogg för "texgraf".

Under högläsning av "Prinsessan som fick trollöron" - ur Tomtar och Troll, tecknade elever i skolår 1 följande textgrafer.

Bild: Textgraf/Makete-metoden 1998

Som instruktion till uppgiften ritade jag först en egen graf på tavlan. En rak linje betydde att det inte hände något särskilt. En spetsig topp visade att något otäckt inträffade. Övriga händelser föreslog jag att eleverna kunde utforma efter eget tycke. Pennan skulle helst inte släppa papperet, utom vid radbyte - föreslog jag.

"Får man sätta kryss när det är äcklig mat?" hojtade en kille, när vi kommit en bit in i berättelsen. Jovisst kunde man det. Sofie var en av dem som nappade på idén.

Bild: Textgraf/Makete-metoden 1998

Eleverna skapade snabbt personliga symboler och graderade olika händelser i sin graf: "Jätteotäckt", "lite otäckt", "ännu mindre otäckt".

Bild: Textgraf/Makete-metoden 1998

En "spännande" händelse tecknades av några elever som en rundad form medan den för en annan fick betyda att något "sorgligt" hänt. Det "otäcka" förblev spetsigt för alla.

Vi samtalade efteråt om huvudkaraktärens längtan och mål och om några av hindren på vägen. Vad hade prinsessan lärt sig av allt det svåra?

Läsprojekt med textgraf i Aneby våren 2008

Elisabet Grönte har låtit sina elever i år 5 skapa en texgraf medan de läser. Textgrafens minnesbilder har fungerat mycket väl när läsgrupperna berättat om sina böcker för varandra. (Mera om läsprojektet i Aneby inom kort.)

Här har en elev tecknat slutet på boken Hjortfot och början på Robinsson Kruse.

Här har en elev skissat en av berättelserna om Mårten Blom av Hans Bengtsson.
(Ytterligare förklaring till bilden inom kort.)

Gå över gatan

Ett enkelt sätt att visa berättelsens olika delar - början, mitt och slut - är att krympa den till en gatas bredd. Inspirationen kommer från dramaturgen Ola Olsson. Han använde sig av denna komprimerade historia för att blivande manusförfattare bättre skulle förstå berättelsens struktur.

Gå-över-gatan-övningen är i Makete-metoden anpassad och vidareutvecklad, illustrerad med hinder och lösning, för att passa alla - även de yngsta. När vi skapar en Gå-över-gatan-berättelse planerar vi huvudkaraktärens mål redan från början. Huvudkaraktären vill till andra sidan gatan men det blir problem på vägen. Endast fyra meningar behövs för att berätta. En mening till start, hinder, lösning och mål. (Pennvässaren s 29)

Bild: Gå-över-gatan-övning, linjär och som cirkel. Makete-metoden/Pennvässaren

Mera om berättelsens struktur.

4-meningsberättelser

Korta spännande berättelser - med endast 4 meningar känns befriande att skapa.

Gå-över-gatan-berättelsen med dess fyra meningar kan stå som modell och tillämpas på alla typer av dramatiska berättelser. Att inse att huvudkaraktären i alla berättelser går längs den röda tråden och att tråden alltid knyts ihop till slut, skapar en förförståelse för berättelsen som fenomen och underlättar både det egna skrivandet och läsförståelsen.

4-meningsberättelse med lyckligt slut

Tulpanen som växte i gräsmattan ville slå ut och bli vacker.
Huvudkaraktären vill något särskilt - har ett mål. Fråga: Hur ska det gå?
Men, det var alldeles för torrt.
Ett hinder gör det omöjligt för huvudkaraktären att nå sitt mål.
En dag började regnet falla och fuktade jorden.
Hindret får en lösning.
Tulpanen slog ut och den var röd.
Huvudkarakären når sitt mål. Lyckligt slut. Svar: Så här gick det.

4-meningsberättelse med olyckligt slut

Tulpanen som växte i gräsmattan ville slå ut och bli vacker.
Huvudkaraktären vill något särskilt - har ett mål. Fråga: Hur ska det gå?
Men, det var alldeles för torrt.
Ett hinder gör det omöjligt för huvudkaraktären att nå sitt mål.
En dag började regnet falla och fuktade jorden.
Hindret får en lösning.
Tulpanen var på väg att slå ut, men gräsklipparen kom...
Nytt hinder utan lösning leder till att huvudkarakären missar sitt mål.
Olyckligt slut. Svar: Så här gick det.

3-meningsberättelse

Berättarövningen Gå-över-gatan blev en Uven-vill-hem-till-sitt-bo-lek i år 1. Alla i 15-gruppen dramatiserade en spännande berättelse där uvens önskan var att få flyga hem till sitt bo. Hinder på vägen visade sig som jägaren, helikoptern, ovädret eller som i denna berättelse - räven.

© Patrik Florin 1998

Uven ser en räv.
Alla i klassen visste att uvens mål var att flyga till boet.
Det var därför onödigt att skriva, tänkte författaren.
Vi anar i första meningen ett hinder som gör att det blir komplicerat för huvudkaraktären
att nå sitt mål. En räv! Hur ska det gå?
Flyger över räven.
Hindret får en lösning.
6 ägg väntar i boet.
Huvudkarakären når sitt mål. Lyckligt slut. Svar: Så här gick det.

Patrik Florin år 1 på Attarpsskolan i Bankeryd skrev berättelsen 1998. Patrik inlemmade en faktauppgift. En berguv kan verkligen lägga upp till sex ägg.

Berättar-10:an // 10-meningsberättelser

Läs 10-menings-berättelsen om humlan. En saga uppbyggd kring fakta, skapad av 5-åringar.

10 frågor om ett djur blir spännande berättelse//skolan. Berättar-10-an.
8 frågor om ett djur blir spännande berättelse//skolan. Berättar-8:an.
10 frågor om en huvudkaraktär blir spännande berättelse.Berättar-10:an/allmän.

Berättar-10:an för förskolan

10 frågor om ett djur blir spännande berättelse//förskolan. Berättar-10:an.
Mera om korta berättelser.
Mera om arbetet med berättelser i förskolan.

Meningsfulla textsamtal

Det kan vara svårt för elever att finna meningsfulla responsfrågor, sådana som lyfter och stärker författaren tillsammans med sin text. Det är lätt att hamna i ett ostrukturerat personligt tyckande kring innehållet som varken ökar författarens självkänsla eller bidrar till att utveckla texten.

Dramaturgins begrepp kan på ett naturligt sätt integreras redan på ett tidigt stadium och stärka responsens effekt. Respons-frågekort med fokus på textens form och språk förenklar textsamtalet. Korten kan efter gemensam träning användas av eleverna själva. Frågeställningarna inbjuder till ett reflekterande textsamtal där ett uppriktigt intresse för textens innehåll uppstår - även när berättelsen endast består av tre eller fyra meningar.

Responskort för textsamtal

Responskort med korta frågeställningar finns att kopiera. De förenklar den konkreta, beskrivande och personliga responsen. (s. 283) Konkreta exempel ges på hur respons kan gå till och hur de olika begreppen kan användas. (Pennvässaren s 286)

Bild: Responskort/Makete-metoden/Pennvässaren

Pennvässaren:

Sid 280 - Vad är en bra text?
Sid 280 - Läsupplevelsen och den personliga responsen
sid 283 - Responskortet
sid 285 - Textens språk och form / övn 89, 90, 91 ,92, 93

Överbetonad huvudkaraktär

I Makete-metoden är huvudkaraktärens roll överbetonad.

Bild: Hur skapas en konflikt?/Makete-metoden/Pennvässaren

Huvudkaraktärens väg mot mål poängteras ständigt och det är kring huvudkaraktärens längtan och vandring som hela berättelsen byggs upp. Händelseförloppet uppstår kring huvudkaraktärens längtan efter lösning på sitt huvudproblem. Huvudkaraktären önskar få tillbaka det hon förlorat. Detta vill jag illustrera med bilden.

Det traditionella sättet att planera en berättelse är att först fundera över VAD berättelsen ska handla om, vilket budskap berättelsen ska ha, vilken genre den ska uttryckas genom och vem som är målgruppen. Detta är viktigt och riktigt, men att börja med att överväga allt kan trötta ut vilken nybörjarberättare som helst. Och att endast betona att det måste hända något spännande i berättelsen, räcker oftast inte heller för att få till en fängslande historia.

I Makete-metoden fokuserar vi på huvudkaraktären. Vi förkortar startsträckan för nybörjaren genom att endast fråga oss VEM berättelsen ska handla om. Alltså - vi  börjar med att skapa en karaktär utan att fundera över fortsättningen, utan över att fundera över budskap och genre. Lite konstigt och oproffsigt?! Jo, kanske det... men det funkar. Detta är Makete-metodens grundbult.

Utifrån huvudkaraktärens egenskaper, talanger, relationer, drömmar, rädslor och hemligheter uppstår en konflikt och en längtan - ett behov. Målet formuleras. Berättelsen börjar ta form, den blir till... (Pennvässaren s 249)

Mera om huvudkaraktären.

Hinderbana som cirkel

Berättelsen tecknas som en cirkel - som kan fortsätta som en spiral. (Pennvässaren s 236)

Bild: Hinderbanan som cirkel/Makete-metoden/Pennvässaren


Bild: Hinderbanan som cirkel/Makete-metoden/Pennvässaren

Mera om hinderbanan.

Röd tråd

Den röda tråd (ett kraftigt rött rep) visar hur berättelsens början och slut hör ihop. Tråden knyts ihop när läsaren fått svar på den "hur-ska-det gå-fråga" som ställdes i början. Den röda tråden visar att när berättelsen är slut är den verkligen slut. ( Pennvässaren s 51)

Bild: Myran Myrsan/Makete-metoden/Idéhäftet Berättarteknik/Skolprojekt Linné

Mera om den röda tråden.

Filma själv

Ett bra sätt för att förstå berättelsens struktur och röda tråd är att själv skapa en film där en huvudkaraktär tar sig från start till mål. En 1-minuters stumfilm kan vara en lämplig början. Tidsbegränsningen uppmanar till noggrann planering. Budskapet måste nå fram. Det är bilderna som ska tala.

Vid klippningen av filmen tvingas vi ta bort onödiga transportsträckor för att korta ner den till en minut. Vackra eller roliga bilder som inte tillför handlingen något eller inte har med den röda tråden att göra måste tyvärr tas bort, det inser vi. Klipperfarenheten kan vi överföra på den skrivna texten. Det vi formulerar blir lättare att följa när den röda tråden är tydlig. Att våga stryka textavsnitt gäller även när vi skriver. "Kill your darlings"!.

För hjälp att planera en kortfilm, skriv ut kopieringsunderlaget "bildmanus för kortfilm". Läs om hur gymnasieelever i Karlshamn skapat en film.

Spelplaner och bildkort

Korta spännande berättelser skapas med hjälp av interaktiva bildkort och spelplaner.

Mera om bildkort och spelplaner.

Karaktärsschema

Presentation av huvudkaraktär att skapa en trovärdig rollfigur i. (s. 96) Karaktärsschemat har plats för korta anteckningar i anslutning till de olika rubrikerna. Det finns även vissa "hjälp-ord" för att underlätta för eleven att komma igång att skriva. De de tre klassiska rubrikerna "fysiskt", "psykiskt" och "socialt" kallas även "utanpå", "inuti" och "runt omkring" - en förenklande idé hämtad från Lasse Ekholms bok Skrivboken. Läs om hur karaktärsschemat används i berättelsen om myran Myrsan.

Bild: Karaktärsschema/Makete-metoden/Pennvässaren

För de yngre eleverna kan det vara enklare att svara på frågor. Hjälpord finns vid vissa frågor för att få igång tankarna och underlätta skapandet av karaktären. Här visas halva karaktärsschemat. (Pennvässaren s 99)

Bild: Del av karaktärsschema/Yngre elever/Makete-metoden/Pennvässaren

Mera om karaktärsschema.

Hinderschema

Presentation av ett hinderschema - ett "berättelseskelett" - att grovplanera berättelsen i. Ett enkelt sätt att komma igång och att förbereda den muntliga eller skriftliga berättelsen. Schemat förklarar att saker och ting måste ske i en särskild ordning för att skapa mening i berättelsen. Rutorna i hinderschemat symboliserar att berättelsens scener eller "klipp" kan placeras tätt intill varandra utan att några förklarande mellanled - som: "och sen så" ... "och då så" ... ( Pennvässaren s 217)  Läs/skriv ut sammanfattning som pdf.

Bild: Hinderschema/Makete-metoden/Pennvässaren

Hinderschema - spelfilmens struktur

Hinderschema med pauser gör att hindret efter pausen överraskar. På det sättet bygger man upp dramatiska spelfilmer för att publiken ska få vila i pausen och hinna tänka. Läs om hur hinderschemat används i berättelsen om myran Myrsan.
Skriv ut en sammanställning av filmberättelsens struktur.
Läs artikel av Nils Fagerberg i Datorn i utbildningen nr 2.2006

Bild: Hinderschema/Makete-metoden/Pennvässaren 2002

Hinderschema - med endast ett hinder

Bild: Hinderschema/Makete-metoden/Pennvässaren

Ovanstående hinderschema är en kombination av hinderbanan och hinderschemat. Endast ett hinder och en lösning mellan start och mål. Detta kortfattade schema rekommenderas för de yngre att börja med. Klicka här för att skriva ut schemat. (Pennvässaren s 216)

Mera om hinderschema.

Berättelseskelett får "kött på benen"

Berättelsens skrivs klar med hjälp av anteckningarna i hinderschemat. Fler faktauppgifter hämtas från karaktärsschemat och vävs in och gestaltas i berättelsen. Läs om hur hinderschemat används i berättelsen om myran Myrsan

Mera om att berätta om naturen.

Karaktärsschema + hinderschema = berättelse

Läs Malin Erikssons berättelse som grovplanerats i karaktärsschema och hinderschema. Vandringen till sjön.

Mera om naturen - Gymnasiesärskola filmar laxen i Mörrumsån.

Grundläggande begrepp

Dramaturgins grundläggande begrepp förenklar det gemensamma samtalet och analysen kring skrivna texter - och spelfilmer. (Pennvässaren s 285, 308)

Saga och film analyseras parallellt

Enkla jämförelser visar hur uppbyggnaden av berättelser och saga liknar strukturen i en spelfilm - tex en actionfilm - där hinder och lösningar avlöser varandra under huvudkaraktärens väg mot mål. Berättelsen förklaras även med hjälp av en utvecklingstrappa. (Pennvässaren s 39, 248, 320)  Läs/skriv ut sammanfattning som pdf.

Bild: Hinderbana/Makete-metoden/Pennvässaren

En skönlitterär bok kan analyseras på samma sätt som en spelfilm. (Pennvässaren s 295)

Mera om saga och film.
Mera om skolbio.
Skriv ut en sammanställning av filmberättelsens struktur.

Spelfilmens bilder blir gestaltning med undertext

När vi arbetar med Makete-metoden utnyttjar vi bildkort men också stillbilder från spelfilm för att träna upp förmågan att beskriva "objektiva" bilder på ett fotograferande sätt. Vi "målar av" filmklipp med våra ord och sänder över dem till mottagaren, som modellen nedan visar. De gestaltade texterna rymmer en un-dertext som vi med hjälp av responsfrågor tränar oss att upptäcka och dra upp till ytan.

Bild: Hur hittar vi undertexten? Makete-metoden/Pennvässaren

Genom att vi arbetar med gissningslekar när vi söker efter tomrummen i varandras texter skapas intres-santa och meningsfyllda textsamtal.  När vi förstår vad en undertext är och när vi själva med hjälp av uppgiftskort kan skapa sådan i våra texter övar vi upp vår medvetenhet och samtidigt vår läsförståelse.

När vi börjar ana vad det innebär att vara medskapare i en text som vi hör, läser eller ser - blir våra textsamtal mer och mer utvecklande. (Pennvässaren s 159)

Mera om gestaltning.

Renodling av olika texttyper

Korta övningar presenteras som särskiljer och renodlar beskrivande och värderande texter, eller mjuka Lumumma-texter och hårda Takete-texter. (Pennvässaren s 119, 130)

Takete: Regnet piskar i asfalten. Spitzi Tjärv står i sin kiosk och väntar på kunder. Hon firade sin 44-årsdag i torsdags. Spitzi är kortklippt och hennes spikraka frisyr pekar åt alla håll.

Lumumma: Solen står högt på himlen. Björkens grenar vajar långsamt. Elin sitter i sanden vid vattenkanten. Hon har nyss fyllt fem år. Elins ansikte är runt. Håret är långt och lockigt.

Mera om gestaltning.

Ämnesintegrering - Svenska / So / No

Förklararing kring hur dramaturgin kan bli till hjälp för oss när vi berättar och skriver för att lära inom olika ämnesområden men dramaturgin hjälper oss också när vi lever och reflekterar över våra liv. (Pennvässaren s 260, 262, 264)

Bild: De tre viktigaste karaktärerna i den dramatiska berättelsen/Makete-metoden/Pennvässaren

Mera om ämnesintegrering Svenska/So.
Mera om ämnesintegrering Svenska/No.

Författarskola - en skrivarkurs för nybörjare

Läs om författarskolan utan avgift.
MaketeMetodens författarskola. Helg- och sommarkurser i samarbete med Kurser.se.

Skrivarkurs

Gå en skrivarkurs som kompetensutveckling! Helgskrivarkurser och sommarskrivarkurser. Medlemmar i LR har 20% rabatt på författarskolans deltagaravgiften.

Text och bild © Veronica Grönte och Argument Förlag 2002 och 2007

Senast uppdaterad (28 februari 2012)

Pennvässaren ges ut på Studentlitteratur.

Utveckla ditt och dina elevers skrivande till nästa nivå!

Prenumerera på Inspirationsbrev - skrivtips, tävlingar och kurser.
Skrivarkurser - helg och sommarkurser via Författarskola.se
MaketeMetodens metodik Skrivarcommunity - Skrivboken.nu
Skrivarkurser i samarbete med Kurser.se

__________________________________________________________

Kontakt: Veronica Grönte 073-90 12 12 5  veronica@makete.se www.forfattarskola.se