Film på Väggaskolan

På livsmedelsprogrammet vid Vägga gymnasiesärskola i Karlshamn började fyra grabbar, 16-18 år, tillsammans med sin lärare Sven-Anders (Nanne) Olsson att spåna kring ett filmprojekt.

- Det får bli laxen, säger Jonas efter att vi bestämt oss för att göra en film om fiskar.

Kanske bestämde vi oss för det för att jag, läraren i klassen, nyligen satt upp en affisch med fiskar i klassrummet.
- Vi kan filma laxen i Mörrumsån, säger Gustav.
- Det passar ju bra! säger jag.

Vi hade bestämt oss för att svara "ja" på förfrågan om att göra en film i naturkunskap, där vi skulle försöka lära dem som ser filmen något. Med den nya affischen, ett intresse och en viss kunskap så föll valet på laxen.
- Vad vill vi visa?
- Hur och varför laxen simmar i Mörrumsån, säger Erik. Den leker ju där.
- Leker?
- Ja, parar sig, säger alla.

Så jobbar vi vidare i diskussionen, där vi sedan bestämmer oss för att undersöka mer fakta, göra studiebesök i Mörrum och vid Mörrumsån.

- Film?
- Vi skall ju göra en film, förklarar jag.
- Ska vi filma själva? frågar Robin. Vad skall den handla om?

Det var tacksamt att som lärare få den ingången och frågan. Jag fick chansen att på en elevs fråga koppla handlingen vidare till hur spännande filmer är uppbyggda - bland annat med hjälp av hinder och lösningar.

Sedan var diskussionen igång och det första hindret var fiskare som fiskar upp laxen. Andra hindret var stora forsar och sedan utökade vi med kraftverk.

Nu var vi inne på den andra och tredje lektionen, där vi ritade och diskuterade film och laxens vandring.

Vi fann ingen bra lösning på hindret med fiskare och strök därför detta för att koncentrera oss på att hitta lösningar på forsar och kraftverk i stället. Men hur skulle vi filma och illustrera detta?

Det kan vara svårt att göra en spelfilm av naturkunskapsidéer. Men vi kom på idéer som vi ville prova.
- Kan vi få en lax att prata?
Vi började diskutera animation. Vi kom fram till att endera intervjua en lax eller göra det som ett TV-program där vi hade en reporter vid Mörrumsån.

Vi gjorde ett studiebesök som var givande - idén blev lite mer konkret.

Vi fick också lite kunskaper som vi säkert får nytta av framöver.

Dessutom provfilmade vi och analyserade den filmen. Mycket prat under tiden:
- Hur går det att filma i motljus?  -  Du rör kameran för mycket!  - Vi kanske zoomade för mycket ... eller för lite!"

Nu var vi redo att börja sikta in oss på manus. Schema med bildmanus togs fram...

Vi samlades kring vår erfarenhet av helbild, halvbild och närbild. Vi pratade och ritade början, hinder, lösningar och slut.
- Nej, vi har två hinder, sa Gustav.
- Vad gör vi nu? frågar Erik, när vi gått igenom alla stegen.
- Vem är huvudperson, frågade jag.
Lång fundering, men sen kom det...

- Laxen!
- Hur funkar han eller hon då, är det en han eller hon?
- Hur slutar historien? frågar jag, för att leda tankarna mot målet.
- Han - Laxen Max - möter sin hona på lekplatsen. Vilket roligt ord! säger Jonas.

Kanske skall filmen sluta med att laxen ligger serverad på ett fat och säger:
- Man måste bjuda på sig själv.

Därefter följde en rolig diskussion om metaforer. Skriv ut en sammanfattning

Skriv ut ett bildmanus.
Skriv ut en analys av filmberättelsens struktur.

Vi samlade mer fakta om laxen och skrev in dem i ett karaktärsschema, det var roligt. Allt blev tydligare!


Men nu måste vi lära oss kameran, fundera och lära animering och redigering så att alla kan medverka i alla delar. Vi har gett oss ni i en spännande värld, först naturens under och sedan filmens spännande möjlighet.

Skriv ut tre olika karaktärsscheman.

Några frågor efter projektets slut ...

Hur har ni funderat kring berättartekniken?

Vi har börjat tänka på berättandet i hinder/lösnings-form. På så sätt har vi också fått ett gemensamt språk runt berättande, spelfilm och vårt eget filmskapande.

Hur har ni valt att gestalta innehållet?

Vi grubblade på hur vi skulle få laxan att prata, vi hade planer på att animera men så var vi på skolbio och tittade på Zozo. Där finns en kyckling som pratar och då fick vi idén att filma laxar som står och rör på munnen i akvariet i Mörrum. Detta har vi gjort nu så allt är löst... allt grovjobb är gjort och vi skall börja med vårt detaljerade manus och sedan börja redigera.

Vi skrev text till varje ruta i vårt bildmanus. Läs här.

Vad har ni lärt er om processen - idé till färdig film?

Vi ändrade från tre till två hinder i manuset, då vi förstod att filmen skulle bli alltför lång om vi hade tre. Vi blev också tvungna att börja filma innan vårt manus var riktigt klart, eftersom vintern var på väg och vi ville ha samma årstid på alla bilder.

Hur har ni arbetat?

Vi har diskuterat alla delarna tillsammans, vilket lett till ett gemensamt ansvar mellan elever och lärare. Detta är en gigantisk samarbetsövning, där man inte bara behöver varandra utan är i behov av varandra.

Vi har lärt oss kameran, programvaror, att hålla kameran stilla, använda stativ och att inte zooma för mycket...

Vilken typ av kamera och redigeringsprogram har ni använt?

Vi har filmat med en digital videokamera Panasonic NV-GS37.

Vi har redigerat i Pinnacle där vi får 2 ljudspår, annars funkar Movie Maker bra och det är lätt att lära för både lärare och elever.

Vi har börjat se på spelfilm på ett nytt sätt

Avslutningsvis vill vi berätta att vi har börjat se på spelfilm på ett nytt sätt. Utifrån dramaturgins kurva och begrepp har vi jämfört engelska och amerikanska deckare.

Bild: Den befolkade utvecklingskurvan. Maketemetoden/Pennvässaren

De amerikanska filmerna tycker vi blir ryckigare än de engelska när vi ritar in dem i ett koordinatsystem.

Vi har också börjat fundera på om det är lösningarna på hindren och inte själva hindren som skapar olika genrer... komedi, action och skräck osv. Vi funderar fram och tillbaka och det här är spännande frågeställningar som engagerar oss alla.

Se filmen här:

.

Läs mer om arbetet sidan 30 i Idéhäftet Berättarteknik/Skolprojekt Linné

Skriv ut förslag till att arbeta med filmens struktur för att skapa fiktiva berättelser eller historier som bygger på fakta.
A. Berättarmodell med berättelse om fiskgjusen.
B. Berättarmodell - tom att fylla i själv.
Tips: Börja utforma början och slut, vändpunkter och mittpunkt. Fyll till sist ut berättelsen mellan vändpunkterna.

För ytterligare information om arbetet på Väggaskolan, kontakta:

Nanne Olsson
Väggaskolan
374 81 Karlshamn

Tel 0454-816 96, 816 90

E-post: svenanders.olsson@utb.karlshamn.se

Text och foto © Elever och lärare på Livsmedelprogrammet, Väggaskolan Karlshamn 2006

Mera film!

Se en film om en maggot som blir fluga.

Giggy Cassedy och Lilian Blomberg på fritidshemmet "Idéernas Paradis", Torslunda skola/Öland har upptäckt att det går att fotografera med digitalkamerna genom lupp.

Information om hur filmens skapats finns att läsa på sid 14-15 i Bi-lagan 3-2007

___________________________________________________

Skrivarkurs

Gå en skrivarkurs som kompetensutveckling! Helgskrivarkurser och sommarskrivarkurser. Medlemmar i LR har 20% rabatt på författarskolans deltagaravgiften.

Läs om författarskolan utan avgift. MaketeMetodens författarskola. Helg- och sommarkurser för allmänhet och pedagoger i samarbete med Kurser.se.

Senast uppdaterad (28 februari 2012)

Pennvässaren ges ut på Studentlitteratur.

Utveckla ditt och dina elevers skrivande till nästa nivå!

Prenumerera på Inspirationsbrev - skrivtips, tävlingar och kurser.
Skrivarkurser - helg och sommarkurser via Författarskola.se
MaketeMetodens metodik Skrivarcommunity - Skrivboken.nu
Skrivarkurser i samarbete med Kurser.se

__________________________________________________________

Kontakt: Veronica Grönte 073-90 12 12 5  veronica@makete.se www.forfattarskola.se