
Vilka är berättarkonstens hemligheter? Så här skriver Bente Clod i sin bok Skriv - en bok om att skriva:
"En bra text har något som skiljer den från andra texter. Den som skrivit den får oss att läsa om välkända ämnen med nytt intresse. Språket är ursprungligt och har en personlig uttrycksform som inte liknar någon annan. En bra text tillför språket något nytt, något iögonfallande. Den förflyttar läsaren under läsningen, i åsikter och känslor."
"En text kan också vara bra i kraft av handlingen eller personernas sätt att leva, på grund av skönhet eller en överraskande effekt, stämning eller situation."
"En personlig berättelse som samvetsgrant tar upp alla detaljer, skapar inte en litterär text. Det handlar om att ge egna inre bilder, känslor eller språkliga inspirationer vidare till läsaren."
Alla som får ett arbete utvärderat vill naturligtvis veta vad som var "bra". Först när omdömet blir konkret kan det leda till utveckling. Tydlig uppskattning, om än bara av en detalj, kan betyda att eleven känner sig motiverad att arbeta vidare.
I Pennvässaren betonas responsmomentet.
Tanken är att du i din roll som handledare/responsgivare ska bli bättre rustad genom att få tillgång till ord och begrepp som hjälper dig att upptäcka vad som är bra i det författaren skrivit. Att textskapare och responsgivare har tillgång till samma begrepp är förstås viktigt för att en dialog ska bli möjlig.
Det viktigaste när vi tar del av en text är att vi visar intresse för det vi läser. Då bidrar vi till att den som skrivit texten upplever sig själv som skribent med möjlighet att påverka med sina ord.

Att söka det positiva i en text är väsentligt. Konkret, beskrivande respons lämnar avtryck. När vi citerar ord, meningar eller avsnitt som vi fastnat för, och samtidigt förklarar varför formuleringarna fängslade och berörde, blir responsen levande och åtkomlig. Så ofta det är möjligt, bör vi försöka ersätta det diffusa ordet "bra" med mer personliga lovord.
När vi lyssnar på en text som någon annan skrivit har vi vissa skyldigheter. Bente Clod menar att du som läsare, responsgivare, har två förpliktelser. Dels ska du berätta vad du upplevde under läsningen - hur själva språkbruket, hantverket, fungerar och dels ska du sätta personliga ord på din läsupplevelse.
"Innehållet kommer i andra hand. Vare sig texten handlar om jordbruk eller sex ska den servera innehållet på ett sätt så att du får en läsupplevelse", skriver Bente Clod.
Ju fler ord du kan sätta på din upplevelse av texten, desto bättre. Bente Clod ger exempel på hur vi kan uttrycka oss:
Jag känner igen mig i det som sker... (+ citat)
Det sätt du beskriver något så vanligt på, gör det spännande... (+ citat)
Jag blev tagen av stämningen...(+ citat)
Jag tycker om den här bilden...(+ citat)
Det de säger till varandra går rakt in... (+ citat)
En flicka skrev att hon varit på Liseberg och köpt en stor glass på slutet av dagen. Om responsen endast berör innehållet kan den formuleras: "Vad kul att du varit på Liseberg och att pengarna räckte till en glass!". Utifrån textens språkbruk och läsarens personliga upplevelse av texten kan responsen istället uttryckas så här: "När du skriver: 'Jag slickade i mig glassen medan den rann nerför rånet', ser jag hela bilden framför mig, hur du går bland alla människorna och njuter av glassen. Jag blir sugen!". Denna respons är personlig och fokuserad på det som gett en läsupplevelse. (ur Pennvässaren s 281)
Diffus respons upplevs som bedömning och leder till osäkerhet och självkritik.
Beröm som ges lättvindigt och omotiverat blir ihålig och förstör både relation och förtroende.
Konkret, beskrivande och personlig respons:
Läs vidare i Coaching för ett bättres resultat av John Whitmore - Brainbooks förlag

När det finns något i en text som inte riktigt fungerar är det än mer värdefullt för författaren att responsgivaren formulerar sina tankar på ett konkret och bemötande sätt. Kanske med inspiration från Bente Clods förslag:
Jag förstår inte riktigt varför:
personerna gör som de gör. (+ citat)
historien slutar som den gör. (+ citat)
du valt den här dialogen. (+ citat)
du lade så stor vikt vid den här händelsen.
hur det kommer sig att du gav denna karaktär en så framträdande roll.
Texten ovan är hämtad ur Pennvässaren sid 280-282.

Bild: Den befolkade utvecklingskurvan - Pennvässaren/Makete-metoden 2002
Med dramaturgins begreppsapparat får vi hjälp när vi samtalar om och ger respons på texter.
Läs om hur vi kan ge respons i skolan.
Läs mera i Pennvässaren. Kapitel 9 - Att ge respons
Text och teckning © Veronica Grönte och Argument Förlag 2002
Senast uppdaterad (22 augusti 2009)
_____________________________________________________________________
• Sommar-skrivarkurs på Marstrand och i Roslagens skärgård.


Vill du läsa innehållsförteckningen i Pennvässaren?
Författarskola för nybörjare - utan kostnad
Grundkurs - skrivandets hantverk
Berättelsen till glädje och kunskap - grundkurs
Det vidgade textbegreppet på riktigt - grundkurs
Berättelsens grammatik - en länksamling
Webbproduktion av Carlén Communications