Rster frn lrare

Den metodik och det material som presenteras i Pennvssaren (2002) fregicks av fortbildningskompendier som gavs ut p Divendo frlag (1997-2001) Fr lrare som deltog i fortbildningskurser var detta ett helt nytt stt att tnka och revolutionerande fr deras undervisning. Hr redovisarLrare - rskurs 1-7 - 1988-2006

Barbro Alvtegen:
Fo?r det fo?rsta vill jag sa?ga att jag hade o?nskat mig den ha?r kursen fo?r 20 a?r sedan! Fo?r det andra vill jag sa?ga att jag a?r va?ldigt irriterad o?ver att jag inte kommit pa? det ha?r sja?lv! Sa? enkelt, sa? genialt!

Arbetssa?ttet som jag inspirerats av a?r konkret och pa? samma ga?ng fanta- sieggande. Eleverna blir va?l fo?rtrogna med bera?ttandets uppbyggnad.Na?r systemet avslo?jats har eleverna mo?jlighet att komma vidare i sitt skrivan- de och fantasin kan flo?da. Deras bera?ttelser blir inte la?ngre bara intressanta fo?r dem sja?lva. Numera lyssnar de aktivt pa? varandras bera?ttelser, na?r de la?ser upp dem i klassen.

Jag har undervisat nybo?rjare sedan 1960. Bera?ttandet har alltid legat mig mycket varmt om hja?rtat och jag tycker jag har haft ganska la?tt att inspi- rera mina elever att skriva. Skriva-kursen har dock bidragit till att jag nu ka?nner en a?nnu sto?rre gla?dje i arbetet med elevernas spra?kutveckling. Det a?r numera aldrig na?gon elev som sa?ger "jag vill inte" eller "jag kan inte" skriva.

Efter att ha inspirerats av olika o?vningar pa? kursen har jag anva?nt mig av rollspel och dramatiseringar som hja?lper eleverna att o?va upp sin fo?rma?ga till inlevelse och empati. Utan denna fo?rma?ga fo?rma?r man inte heller att formulera sig i ord eller skrift. Jag anser, att skolans viktigaste uppgift a?r att o?va barnen i att ka?nna empati och att la?ra dem att anva?nda spra?ket i tal och skrift.

En ma?nniska som kan formulera sina tankar och ka?nslor i ord fa?r sja?lvfo?r- troende och sja?lvinsikt och kan pa?verka sin omva?rld. En ma?nniska som kan anva?nda sitt spra?k, va?gar ra?ta pa? ryggen."
Barbro Alvtegen, la?gstadiela?rare, Huskvarna -98

Agneta Gerrbo:
Jag har arbetat med metoden sedan ho?sten 2000, da? jag deltog i Radioskrivarklubbens La?rarskrivarklubb pa? na?tet. Arbetssa?ttet spred sig snabbt pa? skolan. Vi arbetar mycket med karakta?rer. Varje elev fa?r en bild att fantisera kring och bo?rjar bygga upp karakta?rerna med hja?lp av ett karakta?rsschema vi ha?mtar ur Pennva?ssaren.

Det utga?r fra?n tre delar: karakta?rens yttre, inre och sociala sammanhang. Alla elever fa?r under en la?ng tid la?ra ka?nna sin karakta?r genom att sa?tta in den i olika situationer och sammanhang. Vi skriver mycket. Ibland kan det bli flera skrivpass under veckan.

Vi ma?rker att alla kommer iga?ng, a?ven de som annars inte tycker om att

formulera sig i text. Den stora skrivlusten har vi alla kunnat ka?nna av. Fo?r att fa? struktur och dramatik i bera?ttelserna anva?nder vi oss av ett hinder- schema, a?ven detta ha?mtat fra?n Pennva?ssaren. Da?r fa?r var och en mo?jlig- het att planera sin bera?ttelse innan den byggs ut.

Man kan smyga in ma?nga viktiga a?mnen som sedan kan leda till fina dis- kussioner da?r barnen kan kla?ttra utanfo?r sig sja?lva och in i en annan per- son. Sedan kan man bygga vidare pa? situationer som deras karakta?rer a?r med i.
Agneta Gerrbo, grundskolla?rare, skola?r 5, Hunnebostrand -05


Annelie Oscarsson och Frida O?stlund:
ALLA klarar att skriva en bera?ttelse med en ro?d tra?d! Det vi spon- tant sa?ger redan nu a?r att vi borde ha la?rt oss det ha?r sa?ttet att arbeta la?ngt tidigare. Vi arbetar med a?mneso?vergripande arbete SV/NO. Eleverna a?r flitiga och nyfikna. De har verkligen tagit till sig arbetssa?ttet.

Eleverna har med hja?lp av arbetsmodellen uppta?ckt ma?nga nya samband i naturen, till exempel na?ringskedjan att a?ta eller a?tas, behovet av fort- plantning och vikten av att ha en bra miljo? att leva i. Nyfikenheten pa? o?vriga djur har va?ckts i och med att vi studerat djuren i vattnet. Att skapa spa?nnande bera?ttelser med sma?djur som huvudkarakta?rer har inspirerat ba?de eleverna och oss!

Bera?ttelserna om djuren blir mer verklighetsfo?rankrade na?r eleverna an- va?nder karakta?rsschema och hinderschema fo?r sin planering. Vi vet, fo?r vi har ja?mfo?relsematerial.

ALLA kan nu skriva en bera?ttelse som andra fo?rsta?r. ALLA klarar att skriva en bera?ttelse med en ro?d tra?d. ALLA ka?nner sig no?jda med sitt reslultat.
Annelie Oscarsson och Frida O?stlund, skola?r 4-6, Ludvika -06

Astrid Johansson:
"Tidigare har jag ga?tt kurser pa? temat skrivprocessen. De har gett mig na?gra nya ide?er. Den ha?r kursen gav mig ett helt nytt sa?tt att ta?nka. Varfo?r har jag inte fa?tt la?ra mig detta tidigare? Jag a?r nu inne pa? mitt trettioandra a?r som la?rare."
Astrid Johansson, la?gstadiela?rare, Vaggeryd -98

Monica Nydenmo-Jonsson:
"Min la?rarerfarenhet stra?cker sig nu o?ver ett kvarts sekel. Ofta flo?- dar inspirationen och jag fo?rma?r engagera mina sma? skrivare, men inte fo?rra?n jag ga?tt SKRIVA-kursen har alla lyckats fa? till det. Det blir som att fo?lja en karta men hela tiden uppta?cka nya saker efter va?gen."
Monica Nydenmo-Jonsson, la?rare 1-3, Vaggeryd -98

Elisabet Gro?nte:
"Jag arbetade som la?rare pa? en resursskola med elever som var skol- tro?tta och inte sa?g na?gon mening med traditionellt skolarbete. Veronica Gro?ntes skrivsa?tt, Makete-metoden, blev elevernas och min stora till- ga?ng. Eleverna fick genom sma? strukturerade o?vningar tag i sin bera?ttar- och skrivtalang. Alla i klassrummet - a?ven vi la?rare skrev, bera?ttandet blev lustfyllt och elevernas sja?lvfo?rtroende va?xte.

Jag har a?terga?tt till klassundervisning och anva?nder metoden i geogra- fi, svenska och naturorienterade a?mnen.

Ide?n a?r att anva?nda filmens va?lka?nda struktur och la?ta eleverna va?va in no?dva?ndig och utvecklande fakta i sina bera?ttelser. Eleverna bygger da?r- med upp sitt eget la?romedel genom att leta fakta, fa? struktur genom Ma- kete-metoden och slutligen krydda med fantasi.

Eftersom eleverna ser mycket pa? film ka?nner de igen sig i uppla?gget. Lektionerna blir roliga, resultatet bra och barnen upplever att de lyckas. Att skriva a?r inte la?ngre na?got hinder fo?r eleverna. Ba?de eleverna och sko- lan uppna?r sina ma?l."
Elisabet Gro?nte, specialpedagog, Svarta?skolan, Aneby -08

Rst frn rektor

Rektor Mariann Fogelberg, Bredaryds skola,
Vrnamo kommun, deltog i kompetensutveckling - 2004.
Ls refererens.

Sidtopp


aaaaaaaaaaa Student

Pennvssaren ges ut p Studentlitteratur.

Utveckla ditt och dina elevers skrivande till nsta niv!

Prenumerera p Inspirationsbrev - skrivtips, tvlingar och kurser.
Skrivarkurser - helg och sommarkurser via Frfattarskola.se
MaketeMetodens metodik Skrivarcommunity - Skrivboken.nu
Skrivarkurser i samarbete med Kurser.se

Skarmavbild 2014-11-07 kl. 22.51.28

__________________________________________________________

Kontakt: Veronica Grnte 073-90 12 12 5  veronica@makete.se www.forfattarskola.se

Sitemap

Webbproduktion av Carlén Communications