Humlan Pluto

Berättelsen om Humlan Pluto

IMG_0268_5

5-åringar berättar

På Stensåkra förskola berättade en grupp 5-åringar en historia. Fakta om humlan och miljön där den bor, var utgångspunkten för berättelsen. Fakta, som kryddades med en aning fantasi.

humla-bakifrn.jpg

Frågor och svar blir en spännande historia

Marie Franzén ledde gruppen.
Hon utgick från frågorna i Berättar-10:an och Berättar-9:an.

Berättar-10:an

Berttar-10_anmanniska

Berättar-10:an är ett fristående kopieringsunderlag till skrivhandledningen Pennvässaren.
© Veronica Grönte och Argument Förlag 2002 & 2005

Barnens svar i stor stil.

1. Vad heter djuret?
Humlan Pluto.

2. Hur ser djuret ut? (Långa ben, två, fyra, sex, åtta, fjorton ben, spetsig näbb, hårig, stora/små ögon, vingar...?)
Svart och gul och har vita vingar.

3. Var är djuret? (I vattnet, på stranden, i trädet, i skogen, på ängen, under en sten,  i luften...?)
I luften.

4. Vilken årstid är det? (Hur ser det ut när det är vinter, vår, sommar eller höst.)
Sommar med massor av blommor.

5. Vilken tid på dygnet/dagen är det? (Hur ser det ut när det är morgon, middag, eftermiddag kväll el natt...?)
Dag.

6. Vilket väder är det? (Hur ser eller hör vi att det är storm, vindstilla, regn, åska, snö, hagel, sol, varmt...?)
Det är varmt så man kan bada.

7. Vad vill djuret? Mål? (Hitta mat, finna ett bo, få ungar, komma undan fiender, flytta till annat land, sova...?)
Pluto vill flyga till sin vän hästen. När han flyger uppe i luften ser han alla blommorna och han tycker allt är så härligt.

8. Hinder - Vad kan hindra djuret från att nå sitt mål? Vilka otäcka ljud hörs? (Rovdjur närmar sig, storm, åska, regn?)
Plötsligt är det någon som försöker vifta med en hand och försöker slå honom.

9. Djuret försöker ta sig förbi hindret för att nå målet (nr 7) men misslyckas? Vad gör djuret? Varför misslyckas det? (Djurets svaghet eller rädsla, fiende, väder... ?)
Pluto blir så rädd.

10. Lösning. Slutar berättelsen lyckligt eller olyckligt? Sista meningen berättar om hur djuret använder list, styrka, talang - eller får hjälp av någon - för att hindret ska få sin lösning. Djuret når sitt mål.
... men han är snabb i luften och klarar sig. Han flyger sedan vidare till sin vän hästen och där träffar han också sin familj. Snipp snapp snut så var sagan slut.

Det speciella med Berättar-10:an (Makete-metoden) är att svaren på frågorna utgör en dramatisk berättelse.
Berättelsen är klar direkt och någon bearbetning behövs inte.
Det speciella är också att det till varje fråga finns förslag på svar att välja bland eller att inspireras av.
Läs mera om Berättar-10:an och Berättar:20:an.

Barnens skapar en egen bok

humlan1.jpg

humlan2.jpg

humlan3.jpg

humlan4.jpg

humlan5.jpg

humlan6.jpg
humlan7.jpg

Barnen läste sin berättelse för de yngre kompisarna. Alla blev inspirerade och ville fortsätta berätta. När ska vi göra det igen? frågade de.


Stefan Edman berättar också om humlan

stefan_edman045.jpg

I boken Förundran - tankar om vår stund på jorden/Cordia förlag, skriver Stefan Edman:

Sälgen står humlan bi

"BLIR DET BARA lite varmare skall lufthavets mjuka små brunbjörnar brumma fram över min glänta. Hon med vit bak, jordhumlan. Och hon med röd, stenhumlan. Jag säger hon för humlornas värld är ett matriarkat, ett feministiskt kollektiv. Männen, drönarna, är mest bara i vägen.

humla-5.jpg humla-gron.jpg

Vårens första humla bär på det nya livet i sin ludna kropp. Efter parningen i augusti gick hon i dvala, kanske i en grästuva (drönarna dog!). Där, under våra skidspår, låg hon sedan hela långa vintern. Medvetslös, på sparlåga för att hushålla med energin. Och med proteiner i vävnadsvätskorna för att sänka fryspunkten.

Aprilvärmen och den biologiska klockans hormoner väcker henne. Och trots att det är första gången "vet" hon precis vad hon skall göra: Flyga till sälgbuskens gula blommor för att äta sig stark! En underbar instinkt, inbyggd i humlegenernas urgamla DNA-koder. Sälgen står humlan bi, skulle man kunna säga.

Och sedan? Dags att finna en fast punkt i tillvaron, en dikesren, en springa i stengärdsgården. Eller varför inte ett övergivet musbo. Där bygger hon en rymlig bostad, fodrar med mossa och gräs och inreder med vackra "krukor" som skall tjäna som yngelkammare och honungsförråd.

Nu är stunden inne att värpa. Hon startar med ett dussin ägg och befruktar dem med drönarnas spermier som lagrats i en särskild blåsa. Larverna hålls varma och äter av yngekammarens väggar, som i sig själva är prima föda: pollen, nektar och vax. Ibland matas de också med honung.

Laverna är programmerade med budskapet "spinn en kokong, låt er förpuppas". Och precis så gör de när de blivit några veckor gamla. Uppe på kokongerna bygger mamma humla sedan en ny yngelkammare där hon värper ytterligare 12-14 ägg.

Snart är det gamla musboet ett myllrande humledagis, med döttrar som växer upp till flitiga arbetare. De pysslar med maten och småsyskonen, städar och vaktar ingången. Änkedrottningen ska ägna all tid åt att säkra släktets fortlevnad. Hon värper nu uppemot femhundra ägg. Först fram på eftersommaren signalerar hennes hjärna: Stäng spermieblåsan, lägg lagom många obefruktade ägg!

Så kommer ett begränsat antal söner till världen, drönare vars enda men viktiga mission är att befruka de unga drottningarna från andra humlesamhällen, liksom sin mamma. Kvar blir några unga honor, som tack vare extra näringsrik föda utvecklas till fertila drottningar. De kryper ner i gräset och övervintrar, redo att föra släktet vidare nästa vår. Cirkeln är sluten." 
© Stefan Edman/Cordia förlag 2006

humla-hl-bioresurs-ola_jennersten.jpg

Foto från bioresurs hemsida: © Ola Jennersten


Språkutvecklingsplan

Arbetet med förskolebarnens berättelse om humlan ingår i en språkutvecklingsplan för förskola, grundskola och gymnasium som sker i Vetlanda kommun.

En processinriktad kompetensutvecklingskurs för förskolan - 6 x 3 tim - pågår under 2008.
Pennvässaren och Makete-metoden är utgångspunkten.
Kontaktperson: Ingela Nyberg
E-post: ingela.nyberg@vetlanda.se

" Språket är centralt när det gäller att utveckla en människas tänkande, kreativitet och lärande. Att utveckla språket är att utvecklas som person och förstå sig själv och omvärlden, något som är avgörande för utvecklingen av intelektuella, sociala och emotionella förmågor." Ur Vetlanda språkutvecklingsplan sid 3.

Läs om hur du kan använda MaketeMetodens material och vad upphovsrätten innebär.

Skrivarkurs

Gå en skrivarkurs som kompetensutveckling! Helgskrivarkurser och sommarskrivarkurser. Medlemmar i LR har 20% rabatt på författarskolans deltagaravgiften.

Läs om författarskolan utan avgift. MaketeMetodens författarskola. Helg- och sommarkurser för allmänhet och pedagoger i samarbete med Kurser.se.

Sidtopp


aaaaaaaaaaa Student

Pennvässaren ges ut på Studentlitteratur.

Utveckla ditt och dina elevers skrivande till nästa nivå!

Prenumerera på Inspirationsbrev - skrivtips, tävlingar och kurser.
Skrivarkurser - helg och sommarkurser via Författarskola.se
MaketeMetodens metodik Skrivarcommunity - Skrivboken.nu
Skrivarkurser i samarbete med Kurser.se

Skarmavbild 2014-11-07 kl. 22.51.28

__________________________________________________________

Kontakt: Veronica Grönte 073-90 12 12 5  veronica@makete.se www.forfattarskola.se

Sitemap

Webbproduktion av Carlén Communications